torsdag 4 februari 2010

Tiden går verkligen FORT!

Axelman är snart 9 månader, det är ju inte klokt. Som Cicci säger: lika lång tid utanför som innanför...magen alltså. Man kan tro att ett barn som levt så länge lärt sig att sova om nätterna, men ICKE. Det har blivit lite av vår vardag att en, två kanske tre gånger i timmen gå in och vyssja och söva om. Å vad jag kan längta till han blir en finnig tonåring som man får dra ur sängen kl 12 på dagen=) Nej, skämt åsido. Det är jobbigt, men det är tur att han är så söt (som de sa på neo när de fick höra hans skrik som nyfödd=)


Nappen är av samma sort, trots en storlek större nu så täcker den
en betydligt mindre del av ansiktet=)


Prinsen har fått två risgryn till tänder och han kan gå helt själv med sin gåvagn. Det har hänt mycket de senaste tre dagarna må tro. Jag (Sofie) har nämligen varit mer död än levande och pendlat mellan sängen och soffan så Lalle har varit in command. Han är lite mer djärv när det gäller övningar med Axel och som det heter, övning ger färdighet och Axel börjar blir riktigt duktig på att gå=)





1 kommentar:

  1. Det där med nappen känner jag också igen att jag reflekterat över när jag kollat på bilder på Lucas när han var riktigt liten. :-)
    Låter väldigt jobbigt med nätterna men tur att ni är två så man kan bytas av. Hoppas så att det blir bättre snart och att ni alla får sova mer sammanhängande.

    Kram Ida

    SvaraRadera